-
1 ezkila
iz. ( kanpaia)1. bell; herriko elizako \ezkila the town's church bell2. ( izenen aurrean) \ezkila-mihi bellclapper -
2 argi
iz. [cf. Iber. ar'ci, merely formal coincidence]1.a. Fis. light; Izan bedi \argia. Eta \argia egin izan zen Let there be light. And there was light; e-r \argiari eman to expose sth to light; \argi ikuskor visible light; \argi polarizatu polarized lightb. [ izenen aurrean ] light-; \argi-intentsitate light intensity; \argi-izpi light ray; \argi-uhin light wave2. ( beronen iturria) [K]a. light; \argia {itzali || hil} to turn off the light; \argia piztu to turn on the light; autoaren atzeko \argiak the cars back lightsb. Aut. \argi keinukari i. turning signal (light) ii. flashing light; \argi labur dipped headlights; \argi luze high beam | brights; balazta-\argi brake light; egoera-\argi parking light3. ( argialdi, argizkunde) [ mugagabe ]a. light, illumination; suaren \argi the light of the fire; \argi bizi \\ ilun bright \\ dim light; \argi {urri || motel} faded lightb. (esa.) \argia aurten ikusi du it' s come out this year; \argitan jarri to uncover, reveal, bring to lighta. [ mugagabea ] daylight; egun \argitan in broad daylight; egun \argiz by light | in the daytimeb. ( egunsentia) daybreak; \argia {urratu || zabaldu || hasi} zuen when day broke; \argida, jaiki behar dugu it' s daybreak, we have to get up ; \argiak txirrist egin zuen day broke suddenlyc. [ izenen aurrean ] day-, morning-; \argi ezkila morning bell; \argi izar ( h.g. artizar) day star, morning stard. (esa.) ez zuen \argi ikusi it never saw the light of day | it never appeared; \argitara eman to publish | to come out with5. Ele. ( h.g. \argi-indar) power, electric power; \argi gabe gelditu to be left without power6. ( ezaguerari d.)a. understanding, enlightenment; \argi gutxiko da (s)he' s dense; Indiara joan zen, \argiaren bila he went to India in search of enlightenment; A\argiaren Mendea the Age of Enlightenmentb. (- tan, -tara) adierazpen horren \argitan in light of that explanation; gauzak zuk guri dioskuzunaren \argitara ikusiz, ez da harritzekoa in light of the things you' re telling us, it' s not surprising7. ( agiri)a. paperb. proof; \argirik al duzu? do you have any proof?8. ( ikusmena) seeing; \argia izango banintz if I had my sight io.a. ( etxea, gela) well-litb. ( eguna) brightc. ( eguzkia) bright, radiant, luminous2. ( kolorea)a. light; urdin \argia light blueb. ( ur) clear, cristalline, uncloudedc. ( gardena) lucid, transparent3. ( p.)a. smartb. agreeable, nicec. ( argi-ikusle) clairvoyantc. ( erdi moxkor, lore eginda) tipsy, happy Lagunart.d. ( ospetsu) illustrious, distinguished; Jaun txit \argia distinguished Sir4. (irud.)a. ( egoera) clear; hori \argi dago that is clearb. ( xedea, asmoa) clear, obviousc. ( ustea, iritzia) well-defined, articulate, cleard. ( azalpena) express, explicit, unreserved, candide. ( hizkera) clear, articulate, lucid5. ( erne) aware ; \argi ibili to be on the look out ; \argi!, bestela erori egingo zara! watch out or else you' ll fall6.a. ( metala) refinedb. ( harri) precious adb.1. clearly, explicitly; \argi hitz egin to speak {plainly || bluntly}; hori \argi ikusi zuten they saw that clearly; e-r \argi utzi to make sth clear2. ( kontuz) carefully; \argi ibili to tread carefully -
3 danga
-
4 dei
iz.1.a. ( oro.) call, outcry, clamour (GB), clamor (USA) ; Humboldt, euskara eta Euskal Herriaren \deiak liluratuta, etorri zitzaigun gurera Humbold, lured by the call of the Basque Country, came to our countryb. ( ateari d.) knock, ringd. Mil. call to armse. Euzko D\deia the Basque Clarion2. ( txoriei d.) call, bird call3. convening, summoning; bilkurako \deia aurrez aurre egin behar da the meeting must be convened in advance4. ( ezkila, kanpaiari d.) ring, toll, pealing5. Kristau.a. calling, vocation; Jaunaren \deiari erantzun zion he answered God's callingb. marriage banns; \deiak bota to read the (marriage) banns6. ( joera) leaning, penchant, bent, proclivity, inclination; biziorako \dei bat a penchant for vice -
5 dundun
iz.1. ( kanpaia, ezkila) bell2. resonance, reverberation, echo -
6 errepikatu
du/ad.1.a. ( dena berriz egin) to repeatb. ( p.) to repeat, say again, reiterate, restate2. ( ezkila, kanpaia) to ring da/ad.1.a. to repeatb. ( p.) to repeat, say again, reiterate, recapitulate2. to nag, harp at3. ( kantuz) to sing in refrain -
7 gingil
iz.1. Anat. lobe; belarri-\gingil earlobe2. ( ahuntzari d.) dewlap3. ( ezkila, kanpaiari d.) clapper -
8 goiz
iz.1. morning; larunbat \goizean on Saturday morning; \goizean in the morning; bihar \goizean tomorrow morning; \goizeko seietan at six in the morning | at six a.m.; goizean \goiz early in the morning2. [ izenen aurrean ]a. morning-; \goiz-ezkila morning bellb. early; \goiz-arto early corn adb.1. early; nora zoaz horren \goiz? where are you going so early?2. ( ez berandu) early; \goiz bazkaldu genuen we had lunch early -
9 kanpai
iz.1.a. ( ezkila) bellb. hamabietako \kanpaiak the noon bells; hil-\kanpai death knell2. (esa.) \kanpaia jo i. to ring the bell ii. Argot. to beat off hitz itsusia., jerk off hitz itsusia., masturbate -
10 motel
I.iz. Lagunart. man Lagunart. ; ez duk hala, \motel! it's not like that, man!; etzekiat, \motel I dunno Argot., man | I don't know, man; bai, \motel, bai yeah, man, yeahII.io.1. ( totela, ehitz egiteko debekua duena) stammering, spluttering, stuttering; mihi garbikoa da, ez \motela he speaks clearly and doesn't splutter ; nagusia laudatzeko ez da \motela he's pretty good about complimenting the boss; hitz \motel stammering ; gor eta \motel deaf and dumba. ( oro.) weak, poor; aitzaki \motel weak excuse; estilo \motel weak style; filme \motel poor filmb. ( haizea) light, slackc. ( jardun gehiegirik gabe) slack; gaur burtsa \motel ibili da the stock market was {slack || sluggish} todayd. ( ardoa) weak, insipide. ( garagardoa) flat, weakf. ( janaria) tasteless, insipid, staleg. ( sua) low; su \moteletan egosia cooked over a low fireh. ( ezkila, kanpaia) muffledi. ( pilota) flat, deadj. ( argia) faint, dimk. ( ez bizkor, ez azkar) slow, sluggish; burua argi baina hankak \motel zituen his mind was bright but his legs were sluggish; gogoa bizkor, burua \motel he's keen but dim-witted; eskuak hotzez \motelak ditut my hands are numb from the cold3. ( nagia) lethargic, lazy, sluggish, listless4. ( ez ongia) \motel nago I'm unwell5. ( moldegabea, traketsa) clumsy, awkward, maladroit adb. \motel hitz egin to stutter | to stammer -
11 moteldu
du/ad.1. ( eragin) to dim, weaken2. ( ardoa) to water down, make weaker da/ad.1. ( toteldu)a. to stammer, stutterb. to slur one's words, slur; gehiegi edaten duzunean, mihia moteltzen zaizu when you drink too much, your tongue slurs; ez nau oraino inork ikusi ardoak igarota, ez mihia \motelduta up to now nobody's seen me take too much wine or slur my speech2.a. ( motel bihurtu) to grow weak, slip away, wane; haren eragina \moteldu egin zen his influence {slipped || waned}; moteltzen den fedea wavering faithc. ( sagardoa, txanpaina) to go flatd. ( ardoa) to loes's its strength | to become weake. ( gatza) to lose its taste, become insipidf. ( zarata) to become muffled; ezkila \motelduta gelditu zen the bell came to be muffledg. ( begia) to fail, grow dimh. ( grina) to go away; dutxa hotzaren bitartez \motelduko zaio grina hori he'll get over that desire by taking a cold shower3. ( hatza, erhia, eskua) to grow numb; eskuak hotzez \moteldu zaizkit my hands have grown numb from the cold4. ( jardun, e.a.) to slacken, ease up on; ikasketan moteltzen hasi da he's started to slacken in his studies5. ( zorabiatu) to {get || grow} dizzy; burua \moteldua dut my head's dizzy | my head's in a spin; oso \moteldu naiz ondoez honekin I've grown very dizzy from this ailment -
12 zeinu
[from Lat. "signum"] iz.1.a. sign, gestureb. signal; argi-\zeinuak egin to make light signals2. grimace, grin, twitch4. sign; \zeinu zodiako zodiac sign -
13 bell-shaped curve
French\ \ courbe en clocheGerman\ \ GlockenkurveDutch\ \ klokvormige kromme; klokvormige curveItalian\ \ curva a campanaSpanish\ \ curva campanular; curva acampanada; curva campaniformeCatalan\ \ corba acampanada; campana de GaussPortuguese\ \ curva em forma de sino (curva campanular)Romanian\ \ -Danish\ \ klokkeformet kurveNorwegian\ \ klokke-formet kurveSwedish\ \ klockformad kurvaGreek\ \ κωνοειδής καμπύληFinnish\ \ kellokäyrä; ks. esim. normaalijakaumaHungarian\ \ haranggörbeTurkish\ \ çan eğrisiEstonian\ \ kellukesekujuline kõver; kellakõverLithuanian\ \ varpo formos kreivėSlovenian\ \ krivuljo v obliki zvonaPolish\ \ krzywa symetryczna w kształcie dzwonuRussian\ \ колоколообразная криваяUkrainian\ \ дзвоновидна криваSerbian\ \ Крива у облику звонаIcelandic\ \ bjalla-lagaður ferillEuskara\ \ kanpai-kurba; kanpai-formako kurba; ezkila-formako kurbaFarsi\ \ monh niye z ngi-sheklPersian-Farsi\ \ خم زنگديسArabic\ \ منحنى جرسي الشكلAfrikaans\ \ klokvormige krommeChinese\ \ 钟 形 曲 线Korean\ \ 종형곡선
См. также в других словарях:
Liste des troupes, animateurs, acteurs, auteurs, pièces, concours et festivals de théâtre basque en France — Sommaire 1 Troupes 2 Animateurs de troupes, metteurs en scène 3 Acteurs 4 Auteurs 5 Pièces … Wikipédia en Français